Jag längtar efter ett öde land

där vinden är en smekning på kinden. 

Där vattnet är friskt och kallt

rör vid mina händer.

Där min själ känner sig fri

att njuta 

av ett öde land.

Denna norra del av vårt avlånga land

där tiden 

känns som om den är befriad

av allt jäkt och stress.

Där jag kan vara ensam

att bara sitta och njuta

vid en fjällbäck.

Bara meditera

och i kontemplation direkt 

med allt dettas Skapare!