Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tystnadens vandring

 

I

Tystnaden går

genom vintern

med tunga stövlar

 

gör spår

där snön vilar

vandrar utan riktning

 

i vardagen

som sover med fåglarna

i en dröm om annat

 

II

Visst har dagarna namn

visst ångar kaffet

i kökets enda kopp

 

men den som går förbi

är inget sällskap

i ödelandet

 

III

Vore jag ett ljus

skulle jag brinna nu

och säga här är jag

 

här är elden du söker

flamman du lever i

du som jag

 

vore jag en vind

skulle jag öppna fönstren

och flyga med fåglarna

 

som lyfter från aplarna

för andra trädgårdar

andra liv

 

en vind för björkarna

för de vandrande hästarna

med slokande manar

 

som går därborta

där hagen tar slut

och skogen väntar

 

IV

Tystnad, vila, väntans dagar

liv i husmusens

darrande morrhår

 

i kökshålets mörka port

mot andra världar

i en källare jag inte når

 

V

Jag väntar brev, jag väntar dig

jag väntar med kaffet hett

i morgonens kopp

 

och en dröm med fåglarna

där tystnadens steg

blir till vind och nysnö

 

VI

Kom

och allt är

annorlunda




Fri vers av Peter Olausson VIP
Läst 576 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2017-02-06 09:32



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Ja ,stor poesi Peter!
2017-02-06

  Änglaögon VIP
Dina ord andas en saknad och en längtan.
2017-02-06

    ej medlem längre
Berättarjaget verkar lite ängsligt. Varför icke låta berättaren öppna fönstren på vid gavel och kasta sig ut med ett "jag kan flyga! jag är inte rädd!"
Rädd blir däremot Jenny (eller Anna eller Cissi) som går förbi med sin hund och springer därifrån med mobilen i högsta hugg.
Några timmar senare vaknar dock berättaren av att någon försöker borra sig in i hans lägenhet. Vicevärden, visar det sig, för han ligger efter med hyran.
2017-02-06

  Ciralina eller Annmari Nyzell VIP
vore jag ett ljus
men du är ju det för oss

att husmusens morrhår darrar
det är så bra
2017-02-06
  > Nästa text
< Föregående

Peter Olausson
Peter Olausson VIP