Dom delade upp Vintergatan -

Dom klyver av marken -
mellan etthundra själar
forntida världar
i solnedgångsbrand

utmed vacumtårar
som bara rullar bakåt

ett andetag av ständigt mera rymd -

med rygg och mage
rätt in i
solar plexus -
magrute-gapet
stjärnkartans stränder
och himmelska länder
över jordklotets ~felfaldiga~ nät

ut mot -
alla bordens små
vidsträckta händer

när framtids-marodörerna
nordpolsamazonerna drömtidsambassadörerna
och dom kryllande folken
intergalaktisk konstellation
i underjordisk sockenförsamling

folkets egna skoterbana -
prickskytteläger
snötäckta picknick
vintriga gata
med rykande choklad

en klosterträdgård
djupt ner under
detta töcknet
snörökstäcket

det som fallit
alltmera försenade höstlövsklanger
och flagnande ögontavlor
och ryggarnas tavlor
det som fallit

genast redan
bildat väven

dom är nu ständigt på väg -
att för alltid
dela upp vinterhimlen
samekåtor
steniga ängar
renspårsbäddar
och gruvbrytningsarmar

med fingrar mot utsträckta byggen
framtidshistoriker
teknologiska horisonter

massförstörarvapen:
nästan - lika stora
som en måne
över marken

har just dragit fram

med röda ben

mot glittersjö och älv

längst med fjäll och skog

med syd och norrskensglöd
som ri-k-tats om

inför den laserskimrande visionen
stora stumma skuggan
av en civiliserad
vintergata