Onsdag den 29 Mars 2017

Vaknar, drar bort täcket som gömmer sår, ångesten lägger sig med kyla som ett täcke över en naken brusten kropp.
Somnar om, drömmer om hur allting var förut, lukten av gamla böcker, hur håret drogs åt när det fastnade i grenar.
Drömmer om glädjen att se hur andra ler, hur det spökade i norr, om hur stenar glänser under vattenytan.
Vaknar, sliter bort täcket, hugger tag i ångesten, fäller en tår, omgivningen är ack inte vad den brukade vara.
Svimmar nästan, faller bakåt.. Tillbaka ner i soffan. Tittar upp.. Vitt, som snö.. Minns tiden under julen.
Saknaden av mormor och hur allt försvann, när hon försvann. Barnet som blev vuxet och hur allting dog.
Dagen försvinner sakta med huvudet vänt mot en datorskärm för att hålla hjärnan stabil, knappt här, aldrig där.
Föder nya jack i kroppen, blodet rinner.. Rensar bort alla tankar om att försvinna, stenarna glänser under vattenytan.
Lämnar stolen.. Lägger sig i soffan. Tyst.. Mörkt.. Ensamt.. Rösterna börjar tala.. Blundar.. Tystnaden faller.