Och undrar lite vad man skall göra med den. Ställer den i trädgården. Ger den vatten. Ger den hö. Och sedan läser vi tidningen tillsammans. Suckar över tillståndet, klövern och de outgrundliga sorgerna. Skrattar åt galenskapen, människa och ko lika. När vi når sporten, gråter vi. 

Det är ett liv. Ett vackert ett. Alldeles nyfångat. Som smyger fram mellan grässtrån. 

Sa jag, att kon är blå?