Under längtans tårpil

 

Du rodde

med tunga åror

över avskedets

stilla månvatten 

 

och mötte mig

under min längtans tårpil

 

Jag tog emot dina

snyftningars lyrik

 

och begravde dem

 

djupt  

i mitt förälskade hjärta

 

Jag tror inte

att jag har plats

för fler gravar där nu...

Fri vers (Fri form) av Fem hjärtan
Läst 586 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2017-04-18 20:51

Skriv ut
Spara som PDF

anits Gripande och berörande skaldat! 2017-09-02

ej medlem längre Så sorgligt men ändå så vackert.. 2017-08-11

Bo Himmelsbåge Mycket vacker bild av längtans vårgula tårpil! Nej... nu är det fullt i gravgården... nu är det Vårens nytändande, hänryckning, som gäller... bara denna envisa kyla vill ge med sig...! Avsked är alltid svåra... även om de sker undersnyftningarnas poesi... Mycket vacker o gripande dikt, som seglar i vemodets vatten... 2017-04-24

ResenärGenomLivet Man berörs av din vackra men sorgsna dikt... 2017-04-22

Lars Hedlin Oerhört starkt i närvaro med en sorgsen men ändock insiktsfull ton, kram 2017-04-21

Dan Myrbeck Sorgset vacker! 2017-04-20

Ingrid Trolle Starkt berörande diktning med sorgen så väl framtagen 2017-04-19

Elisabeth Nilsson Styrka, sorg och skönhet, i finstämd komposition, talar till hjärtat. 2017-04-19

ej medlem längre Att sorgen kan vara så vacker som i dina ord ger hopp. 2017-04-19

Alysse Dina ord berör mitt hjärta djupt 2017-04-18

Larz Gustafsson Praktfullt träd och stark dikt. Känner du till Ulf Lundells diktsamling "Tårpilen"? 2017-04-18