|
EN SAKRAL KÄNSLA
då dina händer vandrar
över brukad mark
njuter av åtråns
blommande landskap
själarna sjunger
ordlösa hymner
om inristade minnen
från då och nu
skador omplåstrade
med ömhets läkedom
och jag välkomnar dig
av hela mitt hjärta
till det heliga rum
där allt liv föds
Fri vers
av
Elisabeth Nilsson
Läst 492 gånger
och
applåderad av 16 personer
Publicerad 2017-05-22 18:22
|
|
DavidM
Sinnlig och tjusigt formulerad dikt.
2017-05-25
|
|
|
Anya
Oj vilken fin en. Så vackert om det nära mötet. Håller med G-falk den går rakt in. Tack för att jag får läsa.
2017-05-23
|
|
|
ej medlem längre
öppen älskvärd dikt, mycket känsligt slipad, och den går rätt in, inga omvägar runt intellekt och annat störande, utan som musiken; rakt in! skön och direkt lyrik, jag andas försiktigt vid genomläsning - tur att jag fick syn på ditt alster efter, en för mig, ryckig sista vecka... många applåder får du på stört!! tack.
2017-05-23
|
|
|
ej medlem längre
Helt underbar! <3 Den här bokmärkes.
2017-05-23
|
|
|
ej medlem längre
Gör ett nytt försök. En underbar dikt. Håller helt och hållet med Petter Wingren. Det kan inte sägas bättre.
2017-05-23
|
|
|
Petter Wingren
Det heliga rum där allt liv föds, en viktig formulering som länkar andlighet till sinnlighet och erotik. En vacker dikt.
2017-05-22
|
|
|
ej medlem längre
Sinnligt och vackert hela kärlekens krafter sår som blöder.
2017-05-22
|
|
|
Larz Gustafsson
Trist bara att alla inte välkomnar allt liv som föds ut ur det rummet.
2017-05-22
|
|
|
Marianne Räf
Sakrala känslor är härligt.
Fina verser med sköna ord..
2017-05-22
|
|
|
Nästa text
Föregående
Elisabeth Nilsson
|