i mitt innersta rum

där längtan bor

och kärlek gror

där ingen är dum

du knackade på min dörr

men jag dig inte känner

du är någon från förr

var vi kanske vänner

du förändrad är

jag grunnar på

är det så ändå

att jag i dig var kär

livet format dig till

en rar och försynt man

om jag kan

se om du är han

tänk vad livet är förunderligt

så ock människan är

allting så vidunderligt

livet ett under är