en människas röst är unik

den ene inte den andra lik

mörka som ljusa

alla kan tjusa

rösten ett redskap så bra

alltid bra att ha

med den kan man sjunga

hålla tand för tunga

vissla på en låt

om nån faller i gråt

skratta av lycka

om det må man tycka

viska kärleksord så ömma

sedan om dem drömma

sedan vissa ryter

när tålamod tryter

rösten viktig är

den man mycket av lär