Mamma, jag såg en Clown!
Med rödnäsa, och vitmålat ansikte.
En Clown, mamma!

Aldrig har jag blivit så rädd i hela mitt liv. Hjärtat stannade.
Alla dessa skriverier och all publicitet i media får hjärnan att slå ett extra varv. En Clown, här i området!
Vart, vart har du sett Clownen?
Vid vändplanen, mamma.
Han stod där och såg ledsen ut med slokande hår och ledsna ballonger.
Vad gjorde den sorgsna Clownen där då, hjärtat?
Han hade blivit sparkad ifrån ett barnkalas, för att de föräldrarna var rädda för elaka clowner. Mamma, Clownen grät, ska clowner gråta?

Nej, de brukar inte gråta vännen. Vad gjorde du då, hjärtat?
Jag gav honom en kram och min klubba mamma, då blev han glad.
Sa att jag älskade Clowner, men att det fanns elaka Clowner i världen, att han kanske skulle skriva ett intyg att han inte var farlig, och lämna vid nästa kalas.

Ska Clownen och du träffas något mer?
Nej, han skulle ta bussen. Jag berättade för busschauffören att den här clownen var riktigt snäll. En snällis. Så då fick Clownen åka med...

Fina lilla hjärtat, du är helt omedveten om att du just räddat någons dag, tänkte jag.