Gatan är lång

husen sneda höga

med stängda dörrar

jag öppnar varje dörr

letar efter dig

du är inte där

jag gråter hejdlöst

tar fram telefonen

minns inte numret

på en tvärgata

syns ett hotell

med lysande skylt

jag öppnar varje dörr

letar efter dig

du är inte där

jag har förlorat dig

vet inte vem jag är

hittar inte hem

en svartklädd procession

tågar sakta gatan fram

bärande en vit kista

kistan i barnets dröm

med svart rök slingrande

ur stålskodda runda hål

kanske finns du däri

eller är det jag?