Nedanför den stolta eken,

står en bur med hönor,

och små gula kycklingar,

uti i det fria, men ändå inte,

det lilla barnet tittar nyfiket,

på dess inneboende fångar,

nöjda med sin lott,

stoppar sen sina mjuka barnfingrar,

mellan de fyrkantiga rutorna,

som hindrar friheten,

försöker känna deras fjädrar,

i sin sammetslena hand,

när de pickar i sig fröna,

vänder sig sen till den vuxne,

säger med kloka visa ord,

Tur att buren finns,

annars skulle de springa bort