Blomman utan ansikte,
hon söker sig till ljuset
skuggorna håller runt hennes
stjälk, så hårt att hon nästan kvävs

färgerna har suddats bort
fast under hennes kropp
där finns gräset, ännu grönt
--
smärtan är fortfarande kvar,
men det är också hoppet - även
fast det inte alltid verkar så

Under den ljusblåa himlen
som ibland blev grå och mulen
där stod hon i all sin prakt -
så rakryggad som hon bara kunde
under dessa omständigheter, i sin
smärta stod hon kvar - ett tag till
---
smärtan är fortfarande kvar,
men det är också hoppet - även
fast det inte alltid verkar så
---
Blomman utan ansikte,
hon söker sig till ljuset
hon står där i all sin prakt
så rakryggad som hon bara
kan, under dessa omständigheter
- I sin smärta står hon kvar,

- ett tag till