Jag blundar - undrar, är vaken,
täcket ligger i sängen, under det
ligger jag, - fast jag sitter här,
på stolen bredvid fönstret.
--
Just nu: Inga vågor döljer mitt
sinne, inga moln skymmer min
sikt, inga ord mördar min lust,
jag sluter ögonen och lyssnar till
snön som kom igår.

Livsrytmen är klar som snökristaller
och blodet rinner längsmed ån, jag
springer och försöker hinna ifatt, det
varma, sega, blodet. Inga ska få ta det
sista jag har kvar - min livslust.

Det bildas ett minne: dom kalla, vars
blod färgat av olust, signerat och klart på
ett vitt pappersark med skarpa kanter.
Jag springer och försöker hinna ifatt,
- blundar och lyssnar.

- Inga får komma och peta i såren
så länge jag lever, det är mina sår,
mitt ansikte, mina spår, inga ska få
ta det sista jag har kvar - min livslust.
--
Springer och försöker hinna ifatt
mig själv, - för att läka mina sår,
komma ihåg mitt ansikte, och för
att göra nya spår.

Jag springer för livet, för att hinna ikapp,
springer för - mig - den här gången, mitt liv,
mitt ansikte, - nya färska spår.
--

Jag springer för att komma
- ihåg.