Så varm och skön

den var

offerkoftan

du svepte in dig i

du som gjorde allt

för andra

tyckte du

att de inte förstod

hur du led

påstod att sjukdomar

var inbillade

att du använde dem

som vapen

att du var elak

och missunsam

kvävde dina barn

med ständiga krav

aldrig ett vänligt ord

eller beröm

mig hatade du

jag tog din son

jag, en kvinna

från en trasig familj

utan pengar

ändå stod vi ut

tyckte synd om

din ensamhet

gav dig omsorg

det var en lättnad

när du dog

frisk, men av ålderdom