Du är som finast,
när du trummar med dina skor mot golvet.

Tyget ger min svartvita värld färg,

( och jag tror att)
mitt hjärta pulserar extra hårt när du sitter så halvt dyster,
ovanför bordet,
och tecknar i väntan på lycka,
(sådär. )

Fyra bokstäver är namnet du bär.