tiden långsamt rinner

kanske snart jag finner 

lugn och ro i själ

det är ju för väl

att härdad är min hud

jag får tacka min Gud

jag inte långsint är

inte heller tvär

men ibland det känns

nästan så det bränns

det bitterljuva minnet 

som sitter i sinnet 

det bleknat så smått 

medan tiden gått 

snart det förgått