en söndag eftermiddag

i oktober

det var en fin söndag

mina vänner och jag 

gick till kyrkan

det var ganska många besökare

efter gudstjänsten

var många av det äldre

bjudna på lunch i församlingshemmet

det var en fin gudstjänst

en kvinna ur kyrkokören

sjöng några vackra sånger

plötsligt var gudstjänsten slut

alla som varit med på gudstjänsten

blev bjudna till församlingshemmet

på lunch

det var inte så många av dom inbjudna som

kommit till kyrkan

det blev en trevlig stund

en mycket god smörgåstårta

vår nya kantor hade satt ihop

ett häfte med sånger

både av evert taube dan andersson

och några flera

så det blev allsång

det var härligt

efter en stund

blev det kaffe och tårta

alla jubilarer

fick varsin ros

innan det var dags att gå hem

tiden hade gått fort

väl hemma

satte jag mig att sticka en stund

någon lunch behövde jag inte

göra i ordning till mig

jag bestämde mig för att

innan det blev mörkt

gå ut med soporna

när jag ändå var igång

bära upp kläder på vinden

till förrådet

jag tog med mig två kassar

bar dom ena handen

den andra ville jag ha på ledstången

när jag kom till sjunde rappsteget

hände något 

som jag inte kan förklara

plötsligt kände jag hur

jag började trilla bakåt

så låg jag nere i trapphuset

en dörr öppnades

min granne stod i dörren

vit i ansiktet

hon hade hört smällen

kom och hjälpte mig upp

och in i lägeneten

det kändes ganska okey

men jag var chockad

ringde min son

han kom och hämtade mig

han ville inte jag skulle vara ensam

det var skönt

att få sällskap

hundarna var så närma mig

precis som dom kände att det hänt något

efter några timmar ville jag hem

så jag fick skjuts hem

lovade att inte gå i trappan själv

utan att ha någon med mig

veckan som kom

stannade jag hemma från dom aktiviteter

jag brukar vara med på

hos hundarna var jag ett par dagar

då blev jag hämtad

av hundarnas matte

nu är det bättre

känner inget av fallet

klädpåsarna och

en ängel var det alldeles säkert

som räddade mig

den här gången

anits 14 oktober 2017