Människorna jag vill titta och bläddra i får jag inte läsa. Det är att avvika från förväntningar och regler. Det finns någon motsvarighet inom mig själv också, som anser att om man tittar i en annan hylla än den man brukar, upptäcker man något häpnadsväckande. Uppenbart blir att något inte är vad det synes vara. Kanske är ingenting vad det till synes vara. Det blir en upplevelse som tränger en djupare ned i världens mysterium; en skräckblandad förundran. Den känslan pekar åt vad kunskap handlar om.

Det jag vill komma till är hur det känns när det växer något inom mig som får mig att vilja veta mer. Då jag är ute och nosar på kunskap som kan förändra mig. Om jag i detta hypnotiska tillstånd följer förtrollningen kommer jag oåterkalleligt lämna något bakom mig. Jag kommer aldrig mer kunna tänka på människan och hennes värld på samma sätt. Det jag förvånas av är hur kunskap kan betraktas som något förfinat och sofistikerat, när det i själva verket är totalt djuriskt, erotiskt och farligt? Min kropp darrar av att bara läsa lite grann. Lite som Eva när hon åt av kunskapens frukt.

hej från mej och den sjuka verkligheten