Jag förstår inte,
ser inte skillnad på,
men,
någonstans, jag inte vet vart,
tror jag på minuten, tills den raseras.

Jag vet inte,
men känner starkt,
jag vill ha mer,
leva lite till.

Jag kammar håret vilset med ångest,
jag känner inte någonting annat.

Trasig, hel, eller halv,
jag vet inte,
känner för starkt, mer och mer.

Blickar mördar inte,
då skulle jag varit död.

Jag kammar håret,
vilset,
med ångest.

Styrka, liv,
svaghet, död
placerat på hög, hängandes på rad,
i min garderob.

Mjukheten, hårdnaden,
svettiga ränder i min säng,
mardrömsnätter i lugnets händer,
jag placerar mig obekvämt vilsen, utanför,
ni bokar alltid plats, tryggt innanför,

hela rummet skakar,
nej, nej, nej,NEJ!

mitt liv raserar,
exploderar så totalt,

jag har försökt att fatta ett beslut,
försökt fly från naiva impulsiva försök,
med rädsla för destruktiva beslut,


förtvivlat, hoppfull,
är jag stolt ägare,
över,
en vinst, ett antal förluster,
en outtalad evighet,

också,

syret,
det som aldrig tar slut,


sekunden
efter
minuten
är den vackraste jag äger.