du räddade mitt liv

höll kniven mot min strupe

släppte taget

om dess grepp

så hänsynslöst

och oförklarligt

hårt

som ett färglöst löv

tumult i vinden

blåste du

nytt liv

i gamla vindar

i stormens sus

där vandrar jag än

jag försöker lyssna

men jag ser bara

dina läppar

å så mjuka

jag vet att ljuset

vid tunnelns slut

inte är stort nog

för oss båda

men om jag når dit

innan du gör

väntar jag där

för jag kan inte leva...

försöker bygga ett försvar

en mur på falska grunder

som att prata med ett barn

vackra ord följt av blixtar dunder

vi definieras av

våra val och våra tankar

ett krav att slippa krav

i vårt hav på botten
där drunknar jag än

jag försöker lyssna

men jag ser bara

dina läppar

å så mjuka

jag vet att ljuset

vid tunnelns slut

inte är stort nog

för oss båda

men om jag når dit

innan du gör

väntar jag där

för jag vill inte leva

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

jag är en marionett

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

medveten om trådarna

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

för utan dig

står jag frusen fast

utan dig

så är jag bara smuts

försöker minnas vad du sa

ett nocturnesvart skratt i regnet

ifrån en himmel kvar

kom ditt vrede så fånigt enkelt

lämnades jag kvar

en ängslig själ förföll

men dina kåta ögon gav

mig en sista blick
där är jag fängslad än

jag försöker lyssna

men jag ser bara

dina läppar

å så mjuka

jag vet att ljuset

vid tunnelns slut

inte är stort nog

för oss båda

men om jag når dit

innan du gör

väntar jag där

för jag vill inte leva...

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

jag är en marionett

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

medveten om trådarna

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

(utan)        (utan)

för utan dig

står jag frusen fast

utan dig

så är jag bara smuts

en fågel i handen
flurazepam utblandat med vin
där i den djupaste dammen
ett plötsligt rus av adrenalin
du bad mig stanna för natten
satt i klovar bakom din rullgardin
jag tror nog att det var skrattet
och din nakna kropp som förtrollade min

 ~

*en dockteater du har mig i fångenskap och du drar mig längs trottoarer av glas och du sa följ kameran i den konkav som du la i din regi - hundra i vår publik - du styr mig från ditt bås på vinden ovan ljus och blå kulisser ligger det en hund begraven - inte du som gör de valen - gör allting för vem som helst när jag väl får känna smaken utav sötman de kan bringa - har nycklen kring din bringa - snälla hjälp mig jag vill ut inte ruttna i din bur - ger inte ens ett ljud - av med hatten ser ett ljus men du säger en ska inte buga innan showen är slut...*

så jag följer dig 
(medveten om trådarna)