det kom kom fåglar
och flög sönder sig mot dina fönster

någonting dog när våren kom

sedan solskenet
och lyste upp våra ögon

allting brann där vi gick

- - -

.SÅ HÄR KÄNNS DET
sommaren tjuter sitt vansinne genom skogen

vräker sig ner som ösregn
och som jungfrufödslar ur jorden


OCH SÅ HÄR ÄR DET EGENTLIGEN
det ösregnar inte alls - människans storm rasar inuti henne

jungfrun är bara ett stjärntecken

ett uppfunnet språk

och sommaren föder sig själv.

- - -

.som fasttorkade matrester börjar vi inte lukta
förrän vi ställer oss under varmvatten.

- - -

.den natten
en kort stunds värme
i dina mest levande ögon
en stund innan andan gav upp.

- - -

.fåglarna kan inte längre flyga

det finns inte längre någon himmel ovanför

det finns jnte längre någon fast mark nedanför

och människorna orkar inte längre se upp.

- - -

.människor som går vilse i sig själva
gör det alltid på samma plats

den plats närmast mittpunkten
där kartorna är mycket otydliga
och kompasser inte fungerar.

- - -

.det är inte björken som piskar snödrivorna

det är blåsten
det är skuggorna av

för solen är också här

och det är den som målar piskor


fåglarna blåser bara omkring.

- - -

.det spökar ikväll
är röster
i väggarna
och rummet
som lyssnar.

- - -

.JAG VILL HA ÖPPNA ARMAR
JAG VILL ATT ALLTING PASSAR VÄL IN
JAG HOPPAS ATT JAG INTE BLIR FÖR FULL

JAG VILL VILJA
JAG HOPPAS ATT JAG MÅSTE

JAG HOPPAS ATT JAG FLYGER
JAG MÅSTE BLI FÖR FULL
JAG VILL INTE LANDA

JAG VILL HA ÖPPNA SKÅPLUCKOR I KÖKET.
JAG VILL RYMMAS
JAG HOPPAS ATT JAG PASSAR VÄL IN

JAG VILL VARA KONKRET NU
SKRIVA ATT SKÅPLUCKORNA I KÖKET
STÅR MED ÖPPNA ARMAR OCH GRÅTER
ÖVER FÖRLISTA GUMMIBÅTAR
OTILLRÄCKLIGA

JAG VILL BARA

INTE ATT DU HOPPAS ATT JAG INTE BLIR FÖR FULL.

- - -

.det är fyllan som rusar
och livet som går sakta

det är ruset som balanserar
och livet som ligger nedanför.

- - -