Det var en gång en pojke
Som tänkte för mycket på saker
Han ännu inte förstod
Och han var lycklig
För att världen omkring
Var fortfarande liten
Men han hade plats nog
Att andas utan att behöva tänka efter

Det var en gång en pojke
Som skrattade varje gång han fick
chansen att göra det
Det var för att han inte förstod
Även om han tänkte för mycket

Det var en gång en pojke
Som var rädd för att komma till himlen
"Om du i himlen alltid har roligt
Finns det någonting längre som är roligt?"
Och han mor sade då att han
tänkte för mycket på saker han inte förstod
Och hans mor hade rätt
Men det förstod han inte då

Det var en gång en pojke
Som tänkte att "världen blir bara
Allt större och större
Men jag är fortfarande liten"
Och hans mor sade inte
Att han tänkte för mycket
För att han sade inte det till henne
För att han började förstå

Det var en gång en pojke
Som såg sin värld förändras
Och han var rädd för det
För att han tänkte för mycket
På hur allting skulle försvinna
För att han började förstå

Det var en gång en pojke
Som lärde sig att le
Även om han inte ville le
För att han inte ville göra någon ledsen
Genom att inte le
För att han hade nu förstått

Det var en gång en pojke
Som kysste en flicka för första gången
Och flickan doftade gott
Och han upptäckte att han kunde le
För att han inte förstod
Var kyssar kunde göra med honom
Med det gjorde honom inget

Det var en gång en pojke
Som drack alldeles för mycket
För att han älskade att le
Utan att behöva anstränga sig
För att han inte förstod
Vad drycken kunde göra med honom
Men det gjorde honom ingenting

Det var en gång en pojke
Som drack alldeles för mycket
Och försökte skära in
Hur äcklig han tyckte att han var
För att han ville straffa sig själv
För att han inte förstod
Hur mycket världen betydde för honom

Det var en gång en pojke
Som inte längre skrattade
För att han hade förstått
Att världen inte bara var vacker
Och han visste inte
Om han ville leva i en sådan värld

Det var en gång en pojke
Som skrev en dikt om att växa
För att han ville inte växa upp
Men han visste att han aldrig
Skulle få forna dagar tillbaka igen
Och han förstod att han aldrig
Skulle kunna le så obekymrat igen
Men han kände sig fortfarande liten