Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

björken

.

vid älven står en björk
bland björkar det enda trädet
som inte övergivit mig
i fyllan

.

drickardagarna
blåste hon mig försiktigt i ansiktet
lyfte varsamt ut min blick över vattnet

.

vi samlade timmar ihop
stod och lyssnade
till varandras
förkunnanden

.

men pratade aldrig;
röken från min cigarett
växte ordlös i hennes lövverk

.

sedan kom vi ifrån varandra
glömde bort oss
och jag slutade hälsa på

.




Fri vers av 87383 Karlsson
Läst 411 gånger och applåderad av 14 personer
Utvald text
Publicerad 2018-03-04 01:22



Bookmark and Share


  Stisse
Din dikt berör på djupet. Den känns så sann. Strålande!
2018-03-10

  Bjarne Nordbö
Riktigt bra. Förbannat bra. Bra helt enkelt. Älskar närvaron.
2018-03-05
  > Nästa text
< Föregående

87383 Karlsson
87383 Karlsson