Väntande vandrande vindbländande
vänder jag gatorna vi sprungit på uppochner
skakar sönder dessa sökande trottoarer
?där jag ?
sett tiden måla in sig själv i ett hörn?
när jag?
krupit in i dina kläder, frusit mig varm?
där vi
delat luft och förnuft?i vägdammet med den vackraste utsikt över dina pupiller
dessa gator ska jag rämna
alla fotsteg ska jag hämna
tidsflykt och vanmakt efterlämna
?när luften dalar till marken och jag dyker efter
med kinden mot asfalten och ögonfransarna i sprickan?
krackelerar jag tiden, gruskorn för gruskorn