Till köpcentrum i Åre brukade varje lördag Sam gå och storhandla.

Han älskar gå på fötterna, han anser att ju mer hälsosam kropp desto bättre hälsa får man. Speciellt när seklets sjukdomarna sprider sig som gräshoppor. Fast han har alltid sagt åt andra när sjukdomen kommer så inget kan stoppa den, men ändå vill försöka akta sig så mycket han kan så att han mår bra så ofta som möjligt när han  är nu i höst åldern.

Varje gång han går dit så träffar han en kvinna som satte sig alltid på bänken på vägen till centrumet.

För flera år sedan hade hon samma kläder på sig. Och hade en liten scarf som hon täckte huvudet med och knyt den nertill runt halsen. Samt hade hon en stav som aldrig lämnar den, trots att  hon har inga svårigheter på att gå.

Och för flera år sedan sällskapar han med henne. Han älskar att gå exakt åt hålet där kvinnan sitter på bänken. För han lärde sig många saker som gjorde honom mer vuxen och mer aktsam mot de icke omtyckta   olyckor som inträffar hans dag och livet i allmänhet.

En dag var kvinnan mer intresserad av att tala med honom. Hon bad honom sitta bredvid henne och viskade “Akta dig för ditt gott hjärtliga ädelmod”.

Han har förstått inte vad hon menade, men han litar på hennes djupa sjätte  känslan som hon sällan hade fel med  hennes tips.

Lördagen efter ville han tillbringa dagen i hans “slappna av stugan” - det han kallar sin stuga för-  Han gick inte och handlat utan beställde maten hem till sig och gick iväg till hans älskade stuga.

Att slappna av blev det  inte utan det som hände är oväntade olycka.

Han fick  hög feber efter att ha trillat och skadat hård  benet. Hög feber så att han orkade inte ens gå till köket och ta smärtstillande tabletter. Han var nästan avsvimmad.

Hans vän hund Bella satte sig  alltid bredvid honom. Hon lämnade inte honom, till och med skällde hon högt så att någon  hör och kalla för hjälp. Lönlöst försökte hon.

Det enda som Bella kunde göra är att hämta kallt vatten med hjälp av hennes mun och försökte att Sam tar i sig lite vatten. Djuren har ofta medkänslan som  många människor saknar.

Sam som varje vecka festade med de som han trodde de var bästa vänner, men under nödfall ingen ens ringde honom.

Och han som alltid var den snabbaste på att rädda hans vän när han hade ont om pengar eller hade inte tillräckligt för att betala hyran till lägenheten.

Och han som alltid sprungit och köpt rosbukett  för att besöka hans sjuka vänner.

Och han som medkänslan alltid funnits  där för  den som behövde psykiskt som fysiskt  stöd.

Och han som alltid var först som hjälpte till hans vän för att planera en fin fest för sitt barns födelse dag, eller den andra kvinnan som frågade honom råd och tips gällande hennes svåra relation men hennes man.

Allt detta försvann och Sam hittade sig ensam i en vecka utan att ens någon hör av sig eller frågar om hans plötsliga frånvaro! Ingen alls undrade heller om varför han inte hörde av sig denna vecka eller!

Ingen heller av stuggrannar som han mest är snäll med knackade på dörren.

Inte heller den som han en  gång hittade honom svimmade på trappan och tog han honom direkt i hans bil till akutmottagningen.

Inte heller trädgårdsarbetaren som han brukade hälsa på varje dag, på vägen till jobbet och tillbaka..

Fast det behövde bara en ringsignal för att Sam känner sig att han fortfarande lever.

Ingen hörde av sig. trots att alla har hans telefonnummer.

I det här fallet kände Sam sig en begravd levande människa,  ensam och det låter att hans vänner är inte vänner på riktigt, inte äkta vänner som bör  vara till nära när de behövs.

Det visade sig att de är kära och nära bara när Sam är vid  gott humör.  De är falska vänner, en riktig vän kommer när alla andra går förutom hans vänner, de försvann när mest de behövdes och hittades där som de borde finnas för!

Det känns som om han lever i en annan jord än jorden som han han levde i.

Det känns som att medmänskligheten har från hjärtan tagits bort och ersatts med stenar.

Med hjälp av Bellas kallt vatten små doserna kunde Sam återhämta sig och ringde ambulansen som kom genast och tog honom till skut mottagning. Bella togs hand om också och hyllades som en medmänsklig hjälte hund.

På sjukhuset, i huvudet spelades upp en bildfilm om allt som Sam gick igenom, samt kom en bild som han känner igen, bilden av vise kvinnan som satte sig på bänken och varnade honom för att akta sig för de som han överdriver med sitt gott hjärtliga ädelmod!

“Det verkar som om jag har bara en vän, min älskade bästa  Bella, och har en andlig mamma, kvinnan som satte sig på bänken, och varnade mig för mitt överdriva  gott hjärta, hon har rätt helt enkelt men det  låter att gott hjärtat jag kommer jag bära med  mig livet ut”, sa Sam det medan han njuter av sin frukost innan han skrivs ut från sjukhuset och ringde sin väninna Sara och berättade allt om olyckan och hur han var ensam och glömde helt och hållet sin ensamhet när alla behövdes.

Och det verkar att Sam kommer inte stelna hans medmänskliga känslor precis som många andra som inte kan ha medmänsklighet tillräckligt  så att inte höra av sig när plötsligt en vän försvinner ur deras liv utan att ens lägga märke till

“När jag träffar henne  kommer jag alltid gottgöra henne med allt fint hon drömde om, jag lovar”, sa han det till Sara efter att ha berättat om hans “BÄSTA MAMMAN”  vise kvinnan som insåg det som inte Sam fattat.