Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

så... enkelt

 

 

 


ja; detta du ser var innan viskningarna kom
allt detta vilket sägs vara vackert
hur skulle det kunna vara vackert det vilket strömmar ut genom mig
jag sluter mina ögon
jag är ett berg
öppnar munnen varvid ett vattenfall forsar fram
vatten virvlar
regnbågsskimrande moln målar luften
i mjuka svällande blad
vattenfallet ökar i styrka
det går att sägas mod
dån
dånande forsar vatten
kan hända är det kudotrummor
för en stund lever jag med bilder av
att kan hända har hjärtat mitt brustit
är detta mitt blod

tanken säger att
det kan inte vara så för i det fallet skulle detta vatten vara rött
jag sitter i grottan
det finns grottor
oftast gömda så kallat bakom vattenfallet
är detta min mun
jag håller armarna runt knäna
händerna
knogarna vitnar i kramp
jag vaggar fram och åter
vet att jag inte får yttra mig
inte säga
inte säga
då kommer andra slags dån
jag snyftar
de tycker om att slå ned pålar
störar
tycker om taggtråd
numer och mer elstängsel
mitt hjärta dånar
de tycker om att ställa villkoren för ditt leverne
du har behov av att höja din stämma
den enda vilken kan så kallat sätta dina villkor är du
är du
du
du
jag snyftar
jag vet inte längre hur
händerna de vilka var mina är vissnade

planterar vi dem i jord

tillåter vi detta vattenfall att vattna dina händer

möter mina händer

skådar
händernas år

det värker i leder

fingrar öppnas
manar
manar

måla
måla med dessa fingerpenslar

slut dina yttre ögon
just
bara

våga

släppa dig fri

 

är det

enkelt

till dig
älskade
får jag säga så
säger jag


fjärilssolen
älskade
rör vid den röda flodens sjö
ser du
hur den glittrar där i templets kammare
skåda dina ögons möte
hur ådernät läggs med varsamma händer

dessa nät fångar ej
fångar ej


männens sånger hörs nalkas
när männen smeker skeppet med tjära
i kvistögon syns guldtårar glädjegnistrande svara
kvinnornas sånger hörs nalkas
när kvinnorna sömmar segel
med inrelands drömmar
trådar givna av örn av björn
släpps genom nålsögons seende stämma

 

möter mina händer


hon målar händerna med kol
av aska är jag kommen
sträcker dem in i sol
må elden tändas i mina ögon

det
kunde vara
jag




Övriga genrer av Lena Själsöga Keijser
Läst 509 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2018-04-03 13:40



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Mycket djup och fin i sin helhet!
2018-04-06

  Ninananonia VIP
Så vacker.. jag tycker om dina texter...
2018-04-05

  Bjarne Nordbö
Tack för orden som efter läsning föder bram bilder bakom mina slutna ögonlock. Nu ska jag gå i sömn med dom. Tack.
2018-04-05

    Sefarge VIP
Som en yster brusande
Fors sprudlar orden
Med smek o lek
Kraftfullt fram!
:}
2018-04-04

  Stisse
Mästerligt. Texten lyfter mig från marken blir fullständigt hänryckt. Tänk att tillvaron kan vara ett sådant mirakel. Tack för att du påminner om detta i din fina dikt.
2018-04-03

    ej medlem längre
Famnande varma händer håller om
2018-04-03

  aol
En poesi som drabbar en med stor kraft en mästerligt skriven dikt som skimrar i dom finaste nyanser,
2018-04-03

    ej medlem längre
Det går inte att värja sig mot den här texten, som en vårflod träffar den med full kraft.
2018-04-03

  Goraxy 89 Orion VIP
En STOR dikt och vad jag menar med -
S T O R är någonting som vårt stympade språk Inte kan i ord beskriva - Så jag återvänder hit många gånger och läser Dina ord pånytt !!!
2018-04-03
  > Nästa text
< Föregående

Lena Själsöga Keijser
Lena Själsöga Keijser