Susar förbi,
i minst hundranittio,
borrar sig djupt,
alltid för djupt,
permanent,
längst inuti.

Tomhet dunkar,
tryckande,
i ekande ensamhet.

Kramar envist ,
medvind i motvind.

Jag mår bra.
Jag vill leva,
idag,
därför att jag dog,
igår.