Jag är så innerligt trött på alla som sitter på för höga stolar.

Som sitter med benen dinglande i luften, utan att få markkontakt.

Som klamrar sig fast i panik och rädsla, för att inte ramla av den höga stolen.

Som förblindas av den nya utsikt de fått, något berusade av maktkänsla och som tror de vuxet, endast genom att ha sett sig själv i konvexa spegelglas.

Som i rädsla över att förminskas i storlek och med redan dålig självkänsla, inte vågar kliva ner från den höga stolen, med stor oro för att möta människor med annat perspektiv.

Jag är så trött och förbannad, varför kan ingen kapa alla dessa stolsben, såga av stolsbenen till den rätta höjden, så att alla dessa chefer kan uppleva markkontakt.

Kapa stolarna till den höjd som kan skydda dem från höga fall, så att de kan växa utan verklighetsförvrängande spegelglas, maktberusningssymptom eller höjdrelaterad syrebrist.