Det kostar att älska,
flisa efter flisa blir min betalning,
på kredit, till mig själv.
Blåsvarta fjärilar cirkulerar ovanför strömmar av dödslängtande elektricitet,
jag tror mig se blanka tårar, smakar på gråt,
hemligt skattas det i vassen åt min inbillade verklighet.

Luften andas,
blodet matar min kropp med syre,
ögonfärger förtrollar,
jag tänker för mycket, rör för sällan mina läppar,

dimsyn och sakta tynar jag bort,
bara som luft.