Jag är brutalt egoistisk,
en nolla,
en värdelös, meningslös, patetisk,
helt onödig individ.

Jag önskar mig ett liv,
några sekunder frid,
lite själslig lugn och ro.

Jag glider förbi,
säger förlåt,
så kan vi låtsas att allt är bra,
inom mig klöser ångest.


Jag är så brutalt egoistisk, en nolla,
en värdelös, meningslös, patetisk individ,
jag orkar inte leva,
jag hittar inte frid.

Jag är elak,
jag vill bara ha ett liv,
lite själslig lugn och ro,
jag hittar det inte här,
180 centimeter under jord,
jag hör nog hemma där.