Döden, vill du vara snäll och möta upp mig,
precis där det brister.

Döden, snälla vänta på mig där ,

min tid faller tyst mot bottnen på mitt timglas,
öppet inför ögon, som faktiskt inte ser något alls.

jag vet inte hur, ( och faktiskt inte när)
men,
Döden, snälla fortsätt att vänta där du är,

jag orkar inte med livets trakasserier,
aldrig,
inte något mer.