Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Tomheten någon slags ensamhet som vill frigöra sig bort driva iväg, oavsett hur ont det känns där finns det alltid en tröst av något slag. Orden får tala sitt egna språk och bilda som man gör som fri tänkare.


Ringar cirklar som ingen ände har


Sägnen berättar historier om önskningar
kast i brunnar sjöar vikar
av alla de slag som jungfrur vakar

Så dumt det känns
alltid som ringar på vattnet
nyckfullt växande tills de försvinna
ingenstans taga de vägen
nästintill oförändrat ytans tillstånd
glittra reflexmässigt till där
enstaka skimmer där under
nedom du finna rikedom

Förgängligt på en sekund
rinna tidens timmar iväg
av strömmar lika vred
märks monsunens kraft

Preludium börjar allt om
igen åter igen
allt blir så universellt

ämnat en ring
livlig med spänst
slingrar sig ned
klämmande strypande fingret
anknyta cirkelns ändar
runt röra sig

dölja smärtans existens
interiören återge plågan
glömskan bedövar inom kort

trängselns drabbning genomborrar
rilla rödaktigt rät
oceanens röra ihop
tillsatser ingredienser sammanhålla
skapelsen framträda form

allt jämnt strilar tankarna iväg
låter sig fångas av strömmen
lämnad i ensamhetens våg
tills du sköljas i land




Fri vers av danne // VIP
Läst 1207 gånger och applåderad av 16 personer
Utvald text
Publicerad 2018-07-27 11:43



Bookmark and Share


  danne // VIP
Ett tack till alla som läst detta text stycke, trodde innerst inne inte att en lite sprätt, ja det är vad jag kallar mig skulle få så många läsare och kommentarer på den.

Jag skrev den till en mycket värdefull o speciell person som uppnått så mycket i sitt liv,
mycket mer än vad personen behöver i sitt liv,
ville på ett sätt påvisa att när man når fram kommer allt att ta sin början om igen.

Något om sina ambitioner och hur skickligt man döljer för andra och sig själv,

Att det man mest av allt vill dela denna framgång med andra,
den blindhet som utgör, får allt att börja om och då gör ensamheten sig påmind att allt blir bara samma åter och åter igen.

En ring som aldrig riktigt försvinner och finns egentligen där tills man ser förstår att det är dags att bryta upp om man ens kommer dit.

Men sen all kritik som jag kallar tolkningar som ni gjort är sannerligen ett komplement till ursprunget och det gör mig rörd.

Att det finns ringar som man tolkar på andra sätt, jätte tacksam över denna respons som jag aldrig hade annat mig till.

Stort tack till er alla.
Daniel

2018-10-29

  överlevaren
Bra skildrat....gillar sista stycket!
2018-10-28

  MALVAA VIP
Ensamhet kan inte kallas alltid tomhet
ensamhet kan vara en position man tar när inget fungerar med andra eller andra vill att vi ska leva enligt deras villkor
hellre leva ensam än att vara under andras kontroll :)
2018-09-03

  Immanuell Domunge VIP
för lång text
2018-08-07

  lodjuret/seglare VIP
Spännande språk och stil, minner om resa med bil, som strömmande vatten, en färd i natten, ett äventyr bortom lagomhetens fil...
2018-08-04

  Elaine Stråth VIP
Läser och gillar, ringarna, förgängligheten, känslan av att inte helt,
kanske aldrig lyckas greppa det totala.
2018-07-28
  > Nästa text
< Föregående

danne //
danne // VIP