Jul, jul strålande jul.
-Vad gör ni i jul då? Hälsar på släkten?
Camilla sitter och gnager på en pepparkaka i sin fåtölj i hörnet av lärarrummet.
-Vi blir nog bara hemma, svarar Marika, igen släkt som jag vill ha runt Max på jul i alla fall!
-Men kom med oss till fjällen då, säger Camilla ivrigt, det blir väl lite trångt i husvagnen men vi fixar väl det där, du ska inte sitta ensam!
- Jag vill inte störa er jul,
-Om Max är med så blir det nog lugnare än med bara Leo skrattar Camilla, sen så är det bara vi och Martin så det är inte några okända direkt!
Hon slänger in resten av pepparkakan och reser på sig,
-Tänk på det i alla fall!
Så försvinner Camilla till sin gympasal.

Dagen efter när Marika och Camilla kommer in på Myran möts de av två riktigt glada pojkar,
-Mamma, säger Max förväntansfullt, Leo säger att vi ska med dem till fjällen i jul och att vi ska åka skidor och pulka och…
-Kanske, jag har inte bestämt!
-Martin ska ju också med! Säger Max bevekande.
-Ja, jag vet, men jag har inte bestämt ännu!
Marika spänner ögonen i Max som ser lite trumpen ut men han protesterar inte, Camilla nickar stödjande åt Max,
-Ja, Martin ska med, det blir kul! Eller hur mammas lejon säger hon och vänder sig till till Leo som har hoppat upp på hennes rygg.
-Mamma, får jag åka hem med Leo? Snälla! Tigger Max,
Camilla nickar utan att ens fråga Marika.

Tre timmar senare öppnas dörren och Max rusar in, Martin lunkar efter,
-Mamma, jag kan ha Leos gamla pjäxor och skidor, vi behöver inte fixa några andra!
-Så du fick agera taxi?
-Ja, morsan ringde, hon visste att jag var i krokarna på något sätt, såg nog när jag åkte för att hälsa på Jim. Han repar sig rätt bra faktiskt! Massa jobb på bilen dock, hade helst kört den till skroten!
Marika nickar, Martin ger henne en snabb puss.
-Hörde att morsan ville ha med dig på jul…
- Ja, jag tänkte höra med dig först…
-För mig är det inga problem, värre om jag visste att ni satt här hemma och jag var i fjällen!
Martin går bort till badrummet,
-Borstar du ordentligt Maxen?
Mmm hörs Max mumla med munnen full av tandkräm. Martin går tillbaka till Marika och kysser henne igen, längre.
-Tror du Camilla har fattat? Undrar Marika, Att hon bara driver med oss?
-Svårt avgöra, ibland är hon som en mussla, och då är det 100% mussla. Min morsa alltså! Flinar han och skakar på huvudet, hon är mysko! Men klart ni ska med älskling!

-Vet du, viskar Camilla medan hon häller upp en kopp kaffe när de äntligen kommit i ordning efter bilresan. Jag tror att Martin har någon tjej, men han är så hemlig. Han brukar ju berätta allt för mig men nu, inte ett pip! Camilla skrattar.
-Jasså, säger Marika och verkar låta neutral.
-Du som bor där, har han några dambesök? Är han hemma på kvällarna?
Marika tar en klunk av det lite för varma kaffet för att slippa svara. Camilla fortsätter:
-Martin kan ju knöka in sig på loftet, så kan du och Max sova framme och Leo med oss. Hon ser fundersam ut, Men det vore i och för sig lättare om vi kunde natta killarna först, på loftet. Men du Marika, det löser sig! Du och Martin är ju kompisar så ni dör väl inte av att sova bredvid varandra ett par nätter heller! Ni sover framme, vi bak och de små tomtarna på loftet, låter väl bra! Camilla reser sig och går ut i förtältet,
-Klasse att jag inte tänkte på……
Dörren slår igen bakom henne, Martin som ligger och ser på TV bak i dubbelsängen tittar fram,
-Sova med dig fram låter mycket mysigare än loftet! Kom, Ernst håller på att göra knäck med kottar istället för mandel!
-Säkert!
-Kom nu, jag vill pussa på dig när jag kan!
- Men ska vi inte berätta för Camilla i alla fall, det kan bli ganska pinsamt! Fast fortsätter hon, det kan bli dålig stämning vilket som!
Martin skrattar,
-Vet du, det finns en film som heter ”potatishandlaren” med han, Rolf Lassgård. Filmen är nog gammal som bara den, men morfar gillade ju Lassgård, och där så ser tjejens farsa till att hon får ihop det med en snubbe, bylsar ner dem i samma säng och så!
-Ska vi låtsas som att det hände nu och skylla det på Camilla menar du?
-Japp, eller på Leo som blir sjuk så fort det är kvällsmöte!
Marika kryper försiktigt in i dubbelsängen men ser till att det finns ett vettigt avstånd mellan dem för säkerhets skull.

Sängar bäddas, motvilliga barn nattas, Camilla tar fram en jätteliten plastgran och börjar pynta, det tar 5 minuter. Marika, Martin och Klas spelar kort. Camilla får inte spela kort i husvagnen i fall hon skulle förlora, det har Klas och Martin bestämt sedan långt tillbaka. Hon sitter ändå nöjt och pillar på mobilen i dubbelsängen.

-Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma viskar Martin och skjuter undan gardinen för husvagnens sidofönster. Det är stjärnklart och nu när ljuset i backarna inte är på kan man se allt så mycket klarare.

På julaftons morgon kryper en varmmosig Max ner mellan dem redan i svinottan, han har choklad i ansiktet för Camilla har hängt upp julstrumpor vid spisen, en med ett L och en med ett M, om den var till Martin eller Max spelar ingen roll, innehållet är i Max mage nu.

Julaftonen fortsätter med en stor varm chokladfrukost, bord är bokat på hotellet för jullunch. Camilla hade lyckats tjata in två till efter att ha dragit en snyfthistoria om hur änkor och faderlösa barn satt ensam på julafton. Solen skiner när de pulsad upp till hotellet och snön gnistrar. Camilla hade bokat ett hottub också, för sig och Klas, när barnen somnat. Men det skulle inte Leo få veta för så skulle han inte kunna somna!

Klockan tre, efter lunch satt alla i dubbelsängen för att se på Kalle, det fanns inget val om man nu ville ha julklappar enligt Camilla! Halv fyra, innan Kalle ens var färdigt började julklapparna delas ut i alla fall, det bestämde Camilla också!

Leo fick ett berg med ”bilar” grejer, Max fick också en hel del paket han med men inte i närheten av Leos hög, fast Max verkade inte bry sig där han satt med Martin och byggde en brandbil i lego. Leos legobrandbil var nu mer fotanglar i husvagnens mittgång. Klas försökte irriterat sopa upp dem och Camilla pillade på sin nya guldfärgade mobil.
-Vi tar en sväng säger Martin plötsligt, jag och Max, så kan ju du börja natta Leo, Klas nickar.
-Vill du att jag? Börjar Marika,
-Nej stanna här du och ta det lugnt, vi ska bara fixa en grej!

Max hoppar i sin overall och några minuter senare ser hon hur Martin och Max går iväg mot skogen. Det är stjärnklart och kallt, Camilla, eller mer troligt Klas har köpt en deckare i julmiljö åt henne. Den är ganska bra, de läser en hel del på brandstationen, mest deckare, så det vore konstigt om den inte vore bra! Av Martin hade hon fått ett presentkort på en butik som han vet att hon handlar på och en fluffig brun rattmuff som det stod ”Till Mamma från Max” på.

Martin hade köpt ett presentkort till mamma på en sportaffär och skrivit dit sitt, Marikas och Max namn på från raden som Camilla inte ens tittar på. Klas har fått ett förkläde i skinn som han visst hade gått och kikat på hela hösten, Camilla hade styrt upp det hela och han var glad. Han hade fått en slips också, i papp, för Leo hade hittat den från farsdag.
Hon hade frågat vad Martin ville ha och bara fått undvikande svar så hon hade köpt en mössa från med samma märke som hans bil, keps är kallt på vintern.

Nu stod han där i skogsbrynet med mössan på tillsammans med Max och pekade uppåt. De stod så en stund och tittade runt tills något hände som hon inte kunde se. Martin lyfte upp Max och svängde runt honom, hon kunde se att han skrattade. Sen kom de springande tillbaka.

Leo var helt däckad, när man fått nog med stimuli och socker kan det ju ibland bara som att trycka på en off-knapp och Max stod i den minimala toaletten och borstade tänderna. Camilla har väskan klar och drar i Klas som håller på att mecka ut en liten flaska vitt vin ur den fulla kylen!
-Vuxentid, skrockat han, ha det bra nu barn!
Så försvinner de iväg ut i natten. Martin tvättar bort lite tandkrämslödder på Max och de tittar en stund till på den fina brandbilen som faktiskt kan blinka innan han klättar upp till den sovande Leo.
-Natti mamma! Natti….
Martin sätter fingret för munnen och Max nickar trött….

-Äntligen FF då ler Martin. Jag har en present till åt dig,
Han tar fram en liten låda och han ser att Marika ser oroligt ut,
- Lugn, det är ingen ring, för jag vet inte vilken storlek du har så det skulle bara bli fel.
Marika öppnar asken och ser ett halsband med ett gyllene M, det är till och med en liten gnistrande diamant i hörnet.
-Vi börjar ju alla på M i vår familj fortsätter han,
Han tar loss kedjan och hänger det runt hennes hals, kysser hennes nacke, och viskar ”Jag älskar dig!”.
Känslan av värme börjar runt halsen, stiger upp i huvuden och rinner ända ner i trna. Han håller om henne, kysser henne, viskar det igen.
-Jag älskar dig och jag vill vara med dig, med er!

Camilla och Klas hade visst inte bara bokat ett hottub, de hade lyckats få ett rum som ett par som bestämt sig för att skiljas med kort varsel avbokat på julaftonskvällen så när de väl behagar rulla in är det redan eftermiddag.
-Varför sov ni så nära varandra, du och Marika? Häver Leo ur sig vid middagen.
- Det var kallt, svarar Martin snabbt, utan mamma och Klas blir det lite kallare…
-Max sa att ni pussades i går.. Max såg ut som om han skulle börja gråta.
- De kanske stod under en mistel? Försökte Klas och gav Leo en hård blick.
-Men Max sa att…
- Efterrätt, mumlar Klas och Leo tystnar svartögt.
Camilla har inte rört en min, hon fipplar med sin nya mobil igen.
-Ris ala Malta älskling? Klas försöker få kontakt med Camilla.
-Va?, Ja! Det är klart, det har vi gjort oss förtjänta av eller hur Klasse!?

Juldagen drar sig mot kväll och Klas måste tillbaka för sin del av juljouren på annandagskvällen så det mesta som går packas i bilarna redan innan de går och lägger sig.
Så sänker sig natten. Martin kysser hennes hand, arm, axel, rättar till halsbandet som trasslat till sig.
-Min, viskar han.
-Mm, njuter Marika.

Camilla har hysteriskt bråttom på morgonen, hon slänger i sig två koppar kaffe och rusar ut till bilen för att packa det sista innan de andra ens tagit en tugga. Hon far och flänger så att till och med Martin och Klas ser helt förvirrade ut. Klas går ut för att prata med henne men det ger inget resultat.
-Jag lär byta ut kaffet här till koffeinfritt! Muttrar Klas medan han ser till att allt är ok i husvagnen innan han låser.
-Jag och Marika tar kombin! Skriker Camilla. Klas ser förvirrad ut. Ni grabbar åker racerbil! Hon ler mot Leo och Max, kul va?
Marika sätter sig lite konfunderad i framsätet på Volvon och spänner på sig säkerhetsbältet. Camilla startar bilen utan att säga något, så gör hon en rivstartar ut från campingen så snön ryker innan Martin och Klas ens har satt sig i Blixten. Marika får hålla i sig när Camilla sladdar ut på landsvägen.

-Camilla kan vi ta det lite lugnare?!
- Käften!
-Men Camilla…

Camilla slår på bromsen, hela bilen vibrerar av ABS:en. Bilen dansar på vägen men Camilla får stopp på den och kör in vid en busshållplats några hundra meter längre ner.
-Camilla?! Börjar Marika igen.
-Jag känner mig bara så djävla dum för att jag inte fattade ok!
Marika ser hur den röda bilen sakta rullar upp bakom.
-Men jag har tänkt och jag är ok med det, helt ok! Bara så du vet!
Förresten är inte antisladd systemet bra på den här bilen?
-Jo, det.. stammar Marika.
Både Camilla och Marikas telefon ringer nu högljutt.
-Svara du, jag kör säger Camilla och lägger i ettan.
Marika plockar lätt darrande fram telefonen,
-Hej älskling! Din mamma ville bara visa hur bra bilen funkar!
- ”Älskling” skrattar han, har hon fattat!?
- Jo, det blev väl lite skakigt med ABS:en men sen verkar det lugnt!
Martin fortsätter att skratta, hon kan höra Klas skrockande skratt i bakgrunden.
- Hälsa henne att jag gärna vill att min flickvän hem levande!

--SLUT--