Jag vill säga att du får göra det.
Jag vill säga att nog fixar du det där.
Jag vill säga att det är väl bara du gör det.
Men jag vet att om jag säger det så blir det inte gjort.
Men jag vet om jag säger det så blir det gjort på fel sätt.
Men jag vet om jag säger det så kommer jag få göra om det.
Konstigt hur tankarna går kring det där, jag menar världen går inte under utan mig och ändå kan jag inte låta bli.
Jag tvättar, jag dammsuger, jag gör mat, jag spikar, jag målar, jag klipper gräset, jag tar in posten, jag bäddar rent sängen, jag handlar, jag diskar, jag sorterar in tvätten i garderoberna, jag matar katten, jag tar ut soporna, jag rensar avloppen, jag rengör toan, jag kör bilen, jag tankar bilen, jag ringer samtalen, jag fixar vännerna.
Vem gör jag det för ? mig? dig? mina syskon? min moster? min mormor? min mamma ??

Vaknar och far på jobbet:
Hjälper kunden på toa, hjälper till i duschen, borstar tänderna, dukar fram frukosten och diskar undan efteråt. Följer kunden ut på promenad i det vackra vädret, plockar lite blommor och tittar på vattnet. Går "hem" dukar fram på bordet, lagar lunch, matar, diskar undan. Läser lite eller lyssnar på musik, bakar en kaka och sitter på balkongen och fikar tillsammans.
Vem gör jag det för? Kunden ! om jag inte var där skulle kundens värld vara i bitar..
arbetet följer hem?? ..

kanske borde stänga ner.. stänga av.. med det menar jag service.. service är bra men är man hemma och inte har ett funktionshinder borde jag väl se till att jag stänger av..jag behöver inte göra allt..

Citat:
I got demons inside me / so I’m faced with a choice
Either try to ignore them / or I give them a voice.
=Mike Shinoda-Crossing a line