Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

ska dö ska dö

Äppelträdens kulörta lyktor lyser
jag vill inte plocka
hur fan blir man en förnöjd gumma som skrattar åt att ingen längre ger komplimanger eller ser på en med lust?

Svarta stammar blanka i skymningen när regnet målat
jag ser hur smärtan rinner över alla breddar
å jag är snart lika rutten som de maskätna fallna frukterna
ska dö
ska dö


hur låter du skalet falla av och blir mer lik en ängel
vitnande och en tyngd i steget som är beredd att förlora allt?


visst gör det ont att mogna och se världen i ögonen
vara den som försöker skydda knopparna i ungas bröst
vara den som står i skuggan och mumlar med ekarna
något om fred på jorden




Fri vers av Magdalena Eriksson VIP
Läst 52 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2018-09-18 13:17



Bookmark and Share


  Respons VIP
Döden känns så direkt och obarmhärtig i denna dikt. Det kanske är så den är eller upplevs.
2018-09-19

  Baystream VIP
"och jag är snart lika rutten.

En text som känns, på insidan
2018-09-18

  ULJO VIP
En väl förmedlad text.
2018-09-18

  HenrysDotter VIP
Så starkt och bra förmedlat!
2018-09-18
  > Nästa text
< Föregående

Magdalena Eriksson
Magdalena Eriksson VIP