Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

ska dö ska dö

Äppelträdens kulörta lyktor lyser
jag vill inte plocka
hur fan blir man en förnöjd gumma ?

Svarta stammar
blanka i skymningen
jag ser hur smärtan rinner över alla breddar
å jag är snart lika rutten som de maskätna fallna frukterna
ska dö
ska dö

hur låter du skalet falla av och blir mer lik en ängel
vitnande och en tyngd i steget som är beredd att förlora allt?

visst gör det ont att mogna och se världen i ögonen
vara den som försöker skydda knopparna i ungas bröst
vara den som står i skuggan och mumlar med ekarna
något om fred på jorden




Fri vers av Magdalena Eriksson VIP
Läst 297 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2018-09-18 13:17



Bookmark and Share


  Respons VIP
Döden känns så direkt och obarmhärtig i denna dikt. Det kanske är så den är eller upplevs.
2018-09-19

  Baystream
"och jag är snart lika rutten.

En text som känns, på insidan
2018-09-18

  ULJO
En väl förmedlad text.
2018-09-18

  HenrysDotter
Så starkt och bra förmedlat!
2018-09-18
  > Nästa text
< Föregående

Magdalena Eriksson
Magdalena Eriksson VIP