Alla våra låtar, de jag inte vågat lyssna på av rädsla att bryta ihop, de fuldansar jag till nu och gråter och skrattar och lyssnar på texten och bara tänker på hur du inte är allt det jag vill ha. Hur rädd du var att inte räcka till och hur rädd jag var att inte räcka till och hur ingen av oss gjorde det till slut.

Med Lars Winnerbäck och miss Li vrållandes i öronen tänker jag på hur det vi hade var bra, men inte det jag vill ha. Men jag vägrar att fastna i min ensamhet, trots att du lämnde mig nu. Jag behöver änglar som räddar mig och alla i min väg, för det hjärta som skulle bli ditt det fryser sakta till is.

Och jag gråter med Danny i super 8 för vi skulle fått ett lyckligare slut, vi förtjänade det, våra två år förtjänade det. Och jag vill glömma dig vid havet och jag vet att du inte längre saknar mig.

Jag visste att det skulle ta slut och att vi förlorade tillsammans med Miriam och jag går förbi en sista gång, jag ligger i din famn en sista gång. Kysser dina läppar en sista gång. Och jag höll dig hela natten och efter att ha delat en flaska vin så låg vi en sista gång.

Och alla låtar bara berättar vår historia och jag njuter av att höra den en gång till, av att minnas allt vi var och att veta att det var bra, men att det inte är det vi vill ha.