Ord och meningar som kommer, är som hästar som man rappar till med tömmarna, för att de ska gå snabbare, de skenar ibland istället!
Ord och meningar som ibland stannar kvar, ifrån de skenande-hästarna-stadiet, är som hästar som fått mat i sin box.
Eller som någonting som ska silas! Och genom ett fintrådigt masknät, blir bara något kvar!
Det är bara att acceptera läget, istället för att säga; Om jag bara kunde minnas!