det är sommaren tvåtusensex och kvarterets fräknigaste pojke hoppar hage med flickan i gulhuset mitt emot
ingen av dem har snälla pappor men de har varandra och markoolio och en påse lösgodis från ica för hela veckopengen

våra mammor dricker hallonsaft som inte luktar hallonsaft och skrattar för mycket och pratar om att när vi gifter oss ska det vara ett vackert julibröllop och vårt första barn ska få hans blå ögon långa fransar och mitt lockiga dockhår och porslinhy
vi skriker blä

en sommarfräknig pojke och jag tävlar försten till glasskiosken och badar i havet tills vi knappt känner våra skrynkliga fingrar och saltdoften sitter kvar i vårt hår resten av lovet

jag vägrar följa med till någon dödstråkig kyrka med min katolska mamma en söndag för jag vill hellre på kalas hos maja medan en vinterblek pojke vars fräknar solen inte lyckats ta med sig tar sig för pannan som om han har feber och säger till sin mamma att han blivit kafolit så han kan inte heller gå på kalas

en höstfräknig pojke vill hellre testa sitt nya playstation och leka krig med jocke än att hoppa hopprep och lära sig rövarspråket med mig och jag blir arg och säger att han kan dö

en finnig fräknig pojke och jag testar pappas dyra whiskey i korggungan på gamla skolgården och övar pussar så vi vet hur vi ska göra med oskar och hanna i helgen
pussar blir till mer och min oskuld dör till en finnig fräknig pojke och hans till mig

en tonårsfräknig pojke och jag färgar håret svart och sitter timmar i mitt affischerade tonårsrum samtidigt som vi upptäcker the smiths broder daniel och varandra

vi börjar gymnasiet och en fräknig pojke dödar sina fräknar med syrrans concealer smäller i dörrar och spelar gitarr på lektionerna i skolan under alldeles för lång lugg

jag och timmarna i mitt rum byts ut mot snabba hej i skolkorridoren och weed-och-poker-kvällar hos tobbe och blickar som fastnar i skor och övre mitten på tjejtröjor

en numera inte lika fräknig pojkes mamma ringer min mamma en lördagkväll och skriker att hennes son varit borta två dygn nu gud vet vad han är han kan lika gärna ligga i ett dike vem har så dåligt inflytande vad har hon gjort för att förtjäna detta vad har hänt hon visste att han inte skulle hoppa av naturlinjen han skulle inte fortsatt spela med det där jävla helvetesbandet och var är hans pappa när man behöver honom och var fan finns rättvisan i den här jävla världen nej den är död

det är mors dag och en tonårspojke steker pannkakor med äggskal i smeten till mamma i sängen

det är hösten tvåtusenarton en trasig pojke hittas medvetslös med fräknar under utsmetad concealer och kajal på skoltoaletten bredvid en tom flaska tysk smuggelsprit och en halvfull tablettburk (man ska alltid säga halvfullt, negativa tankemönster leder till negativ självbild!)

nu dör sommaren
döden finns överallt
allt dör i september

jag hör inte ambulansen
jag hör inte mamma fråga vad det där favoritbandet vi alltid lyssnade på heter
jag hör inte hur mycket han alltid älskade mig
jag hör inte om han hellre hade velat ha curetröjan eller nirvanatshirten
jag hör inte att jag kan väl hjälpa till lite också
jag hör ingenting