Ensamhet, en tickande bomb,
redo att spränga,
trumhinnor och kindben,
på en sekund.

En osynlig tomhet,
mellan mina ögon,
andas mellan revben.

En tom brunn, utan vatten,
jag har drunknat.

Trä förmultnar,
sommarflugor dör,
blommor vissnar,
från himlen faller snö.

Ensamhet, fryser,
också i plusgrader.

Gräs är inte grönare på andra sidan himlen,
men,
tistlar smärtar mindre där.

Ensamhet, hatar tvåsamhet,
längtande utanför fönster
bakom ljus,
i hemlighet.

Ett lejon med diamanter i ansiktet,
silver i öronen,
har somnat,
i min fantasi,
verkligheten ser helt annorlunda ut.

Regnbågen ljuger,
skatter är bluff,
men,
lycka regnar från himlen,
när,
dårar sover tyst.

Timglas fylls på,
tid tycks aldrig ta slut.

Knivar kan döda,
samtidigt,
skära pappershjärtan ur tjocka block.

Ensamhet är alltid för mycket,
när den inte är tillräcklig.