din röst som blir hård 

irritationen bakom 

det knyter sig magen 

den där otäcka klumpen 

med ogråtna tårar

jag har ju ingenting gjort 

ändå behandlar du mig som ett barn

snäser åt allra minsta motsägelse

dina ögon blir kalla och hårda

en dag ska du vakna och se

att världen finns också för mig

utan dina sarkasmer och hån

att människor bemöter mig med vänlighet

att jag också är lika mycket värd som du