grenar
nedtyngda vita
de böjer sig så mjukt
ända ner till marken

vänder mig mot himlen
ser snön
hur den faller genom mörkret

bilder bleknar
tankar tystnar
blir skuldfri för en stund

på en skogsväg i december
en rågång
mellan evighet och ögonblick

ett mellanrum i tiden