Barr i tång det faller på min bara

hjässa,

Falska blänk längs granens midja.

Gran du är så jävla snygg,

där ute yr snön vilt!

Visst hör man tyngden pån!

Bockens stora kliv, duns med studs

runt husknuten får takets bädd,

tumla ner så där som

på skoj!

Inne tryggt under granens kjol,

tillvaro av terpentin som super

in,

sinnet färdas bort blänkande längs

grenen.

Ute där stånkar han,

besatt.

Ångan nosen stiger till väders,

Han är ursprungligen en av tre.

Gammal ovårdad rå en best,

stigmatiserad av historiens gång!

Bättre då att tryggt förföras

i glitter och glamour kulor;)

där du min IMP lockar mig,

schysst tänker jag här

under (en)grans kjol..;)