• Vart har all snö tagit vägen ? Utbrister jäntan med det böljande guld håret.

Någonstans i ingenstans utspelas detta en tidig morgonkvist, Huvudpersonen i denna berättelse är Fia en söt och äventyrslysten jänta, hon har nämligen unika krafter, och ett stort förråd av ideér, från att skapa med sina händiga händer och med sin mun kan hon blåsa liv i det mesta, men särskilt hennes egna kreationer.

Det tar fart här en tidig morgon, innan snö tuppen å snö räven Tyko har vaknat till liv och rulle. Så här års är det becksvart här i Ingenstans, iförs. så balanseras ljuset upp utav snön och gör det lite drägligare för varje kotte och spellevink som bor i denna del av landet.

Men nu har det blivit bara så där beck svart!

Vår tappra hjältinna vaknar till och skuttar fram till fönstret.

I all förskräckelse är det kolsvart ute, något är fel !

• Men kors då, vart har all snö tagit vägen ?

• men vad har hänt ? (klurigt står hon där med ena handen på fönsterbrädan) hmm..undra om stygge INGO vart framme igen! ( stygge INGO är ett isblått murmeldjur som gillar att ställa till med dumheter.)
• tja jag får väl ta och undersöka saken! För här måste, minsann göras efterforskningar!

Men innan vår hjältinna ger sig ut på sin stora eskapad! Ja det var ju faktiskt fortfarande på morgonkvisten, med ett språng var hon i full färd med att tillaga frukost åt sig och herr teddy, ja som faktiskt heter Sixten! Det blev en stadig frukost som studsade in på morgonkvisten och dukades upp med tre stora Sprattelfinks ägg och mumsig gröt med pärläpplemos, äggen skivade hon upp snyggt och effektivt, slutligen dekorerade hon mackorna till henne och Sixten.

Gröttallrikar stod rykande och svettades på det stora bordet, samt två koppar mirakel kaffe. Allt detta utfördes inom loppet av en halvtimmes sekund. Otroligt flink i sina bestyr, må man säga som berättare.

• Sixten du får ta hand om disken nu! Jag har ett viktigt uppdrag att ta itu med, det är något som inte står rätt till här i vår lilla dal!
• …. käranån.. vad har hänt ? ( frågade Sixten lite sluddrigt för han hade hela munnen full med mumsig äggmacka!)
• Men snälla Sixten!  du måste tugga klart och svälja, annars sprutar allt i all världens väg. Dessutom innebär det extra jobb för dig, städa upp allt söl som hamnar här och där.  

Fia var så gott som klar att ge sig ut på äventyret, i kast med att undersöka vad som hade hänt! Det var fortfarande mörkt och lite små ruggigt, ja så där krypande som man kan känna sig när man är för sig själv på en plats där man inte upplever trygghet!

Men vår hjältinna är fylld av mod och djärvhet, hon har dessutom skinn på näsan!

Ut till boden med ett nafs for hon, där diverse oväsen och brak hördes från, vips så kom Fia ut farandes på en rätt cool spark, hon kallade den för Silverpilen den var mera lik en slags skoter, eftersom den ej var motordriven låg mycket av jobbet i hennes energiska kraft och allt spring i benen!

Här gick det undan !  

Där bakom snö slasken som sprutade åt flera mils håll, vinkade Sixten med sin lilla teddy hand..

• Lycka till Fia! kör försiktigt nu å akta dig för Gottfrid och hans dumma bröder !

( Sa den ensamma teddyn medans en tår av bomull släpptes från ena ögat.)

• Jaja hon är snabbare än blixten!

Men Fia var redan långt långt borta men teddy såg hur slasken for å slängdes åt sidan.

Där på gården gick teddyn med slokande öron och blöta tassar, ett och annat gruskorn for åt all väders väg, (plötsligt  slogen en tanke som bara teddysar kan få )

• Kors vart är Egon; tänk om han har smällt !  (tänkte Sixten högt)
• Nej jag har tagit skydd i grottan! (svarade Egon med en pipig stämma)
• Grottan? (undrade Sixten) det finns väl ingen grotta här på gården?
• Ja jo ne, men den är typ som en grotta, den med dörren den som går ner till morots förråd! (sa Egon)
• Du menar jordkällaren! (utbrast Sixten haa.)

Snöbubben Egon hade gömt sig i Fia´s jordkällare, när allt började hetta till, han var en sån där  känslig snöbubbe för temperaturskillnader, då blev han rysligt rädd. Men han var inte dum heller.

Men nu är det dags och bege sig till Fia´s fortsatta äventyr på jakt efter snö skurken.

Fia körde plötsligt fast för allt slask, det gjorde det inte gynnsamt för en cool spark som hennes.

Så hon parkerade den vid stora granen i platsen hon anlänt till,  här fanns tillräckliga spår av förövaren, den skurkaktiga INGO. Men det märkliga var att det fanns stora hjulspår i marken!

Fia tog fram sin superduper ficklampa med infra övervakare, den kunde spåra misstänksamma rörelser i mörker. Spanade runt mellan gliporna mellan träden.

• Haha vad har vi här då ! ( sa en hes röst, och den lät väldigt självsäker)
• Bara jag Fia som letar efter INGO! ( sa Fia lite sint tillbaka till den hesa rösten!)
• Men en liten jänta som du borde inte vara ute så här dags ( sa den hese)
• Säg mig törs du inte visa dig! Är du rädd för mig ? (utbrast Fia)
• Hehe absolut inte (sa den hese)

Plötsligt fick Fia napp med ficklampan där mellan två tallar stod Gottfrid å gottade sig!

Han var en dryg varg, just nu stod han lutad mot en av tallarna och med ett långt barr rengjorde han sina stygga tänder. Men när han upptäckte att Fia sett honom, skämdes han och försvann djupt in i skogen!

• Jaha det var just snyggt att Gottfrid skulle vara här och lura, han är minsann en slug en (sa Fia högt )    

Fia återupptog sökandet och hittade snabbt spår, hon följde nu efter hjulspåren till en plats som kallades för Rååknösen, ett kuperat parti som var omgärdat av ohyggliga hyggen, där maskiner hade farit fram och misshandlat den gamla skogen. Det enda som fanns kvar som ögat kunde se! Var massor av sittplatser där en gång stora svajande trädtoppar tittat upp, detta var det slutliga resultatet av Bandit-Bolagets framfart. Men Rååknösen den hade blivit lämnad i fred.

• Usch vilken skadegörelse, dessa maskiner verkligen gör (tänkte Fia högt!)   

Ficklampan spårade snabbt upp spåren i mörkret ja, det är inte alltid så lätt när det är mörkt så ibland måste man få använda sig av hjälpmedel.

Snart sågs skymten av INGO´s rövarnäste, för här var det dessutom ljusare och vintrigt.

Det blir rätt självklart om all snö fanns där, så var det inte så svårt att lista ut vem förövaren var. Det stod en stor konstig apparat parkerad där i snödrivan och ingången till Ingo´s rövarkula. Fia tittade och blev förundrad över denna apparat, den hade en jättestor slang som var tillkopplad till den, nästan som en dammsugare!

• Vilken anordning ! (utbrast Fia högt och tydligt!)
• Vem där!! (hördes djupt där nerifrån marken med visslande tsss läte)
• Din tjyv! (skrek Fia till med den mest bestämda stämma hon kunde åstadkomma)
• Vem jag, ånä jag har inte varit med mina tassar på annans egendom! (sa rösten under marken)
• Åjoo  spåret ledde mig hit till ditt tjyvnäste, så mig lurar du inte! (sa Fia bestämt!)

Nu vart det tvärtyst från snö tjyven, INGO var rädd nu! För lag och ordning finns även i små platser som  i Ingenstans, och har sina egna små lagar och villkor, kan man smitta i här i berättelsen. Lagens skogVaktare var trollet Thor. Han var för det mesta en snäll tjänsteman. Som sov bort det mesta om dagarna och glömde bort sina viktiga uppgifter här i dalen.

Hur som helst nu var Fia i eld och lågor, hon hade börjat söka efter INGO där nere i hans kula! Klart det var inte det enklaste jobb som man kunde tänka sig. Nu är det så att murmeldjur de är experter på att ha massor av gångar där under markytan bara för de vill ha det så! Ja en labyrint skulle man kunna säga att det var att ta sig igenom, men som tur var har vår hjältinna med sig sin ficklampa. Och uppdraget blev genast mycke mycket enklare än vad det kändes från början.

• Stopp där din tjyv ! (hävde Fia ur sig med en å annan spottloska följde med i uttalet.)
• Ähh lägg av, jag har ju inte gjort något fel! ( sa den sluge INGO, men han visste att nu var spelet över)
• Nu ska du minsann få stå till svars! Man kan inte göra så här mot oss som bor här, att lägga vantarna på något som tillhör Alla! Usch fy ! (nu var Fia riktigt stridslysten! När hennes ord ekade i gångarna där under jord skakade hela systemet av gångarna.)
• Jag visste inte att den skulle suga upp all snö … förlåt! Fia ! Snälla säg inget till Thor ! ( sa den något trängda Murveldjuret och skiftade lite färg, utav skamsenhet.)
• Jag vet faktiskt inte ! ( Ilsken var Fia när hon sa dessa ord!)
• Men du förstår jag skulle bara låna lite, det var så ansträngande med allt arbete att jag somnade och sen kom du instormande och skrämde mig. ( nog fanns det en viss gnutta sanning i snö tjuvens förklaring, men hur än man försöker försvar en dum handling, så sipprar det fram skrukheten i murmeldjurets stämma.)
• Det får vi se, först följer du med upp och återställer allt till sin rätta ordning. Snön ska ligga precist som den låg innan du la vantarna på den! (sa Fia!)
• ….. ja ja du har ju mig i dina klor nu! ( sa ett små underlägset murmeldjur, å skiftade färg igen!)

Så begav de sig upp mot ytan. INGO fick dra den stora tunga apparaten medans Fia vaktade denna blåa päls varelsen kånka på, här och där efter vägen fick INGO spruta tillbaka snön. Han var nog rätt skamsen att blivit påkommen, klart om man tar av alla andra så får man nog dra sitt strå i stacken, men en aning kan man ju få tycka synd om murveldjuret. Tillslut hade de återbördat alla snö som han hade tjuvat åt sig under natten.

Nu var de framme hos Fia. Teddy stod och viftade med armarna så nästan sömmen gick upp! Någonstans traskade Egon omkring för i och med att snön återvände så blev det en behagligare temperatur, ja särskilt om man är en snöbubbe!

• värst vad du viftar med armarna Sixten! tro inte att jag tänker laga sömmen igen om du tror det! (sa Fia lite förmanande till Sixten)
• Mmmen alla snö är tillbaka! jippi! jo jag har kokat lite varm chokladdryck  som väntar där inne. (sa den ivriga Sixten, och öronen stod upp som en riktig flaggstång.)
• Okey och du INGO följer med! (Fia med ett brett leende på läpparna ..!)
• Ja det var hyggligt av dig, jag vill ju inte tränga mig på ska du veta, efter allt stök jag ställt till med ! ( sa INGO murmeldjur med en ynklig stämma!)
• Ja då säger vi så! (sa Fia!)

De försvann in i stugan å nog blev det stoj där i stugan kvällen lång.

må ni tro!

Men det är en annan historia,,