Min stora älskade sorgliga vän
Du älskar så skört
planterar och
dör
längtar i din kraft
och förgör
älskade vän
du är för stark för dig själv
du är för svag för dig själv
vem behöver dig
när du går till arbetet
vem behöver dig
när du kommer hem
vem behöver dig
min sorgliga älskade vän
du är himmel och helvetet
du är kärleken
och hatet
du är svärdet och alla fria krafter
månen och hela världens hav
du älskar dig själv så ensamt
för att du har lärt dig
att vara ingen
i ett mörker
men älskade vän
jag ser dig när du gråter och håller om
någon som gråter
jag ser dig
när du ber till universum för alla
som lider och saknar
jag ser dig ofta i en tanke
som värker
en outhärdlig smärta
i ett varför
det är som att du gifter dig
med känslan
och lovar att aldrig leva
men när jag ser dig skicka kärleken
över hela jorden och du ber
så står änglarna där
redo
så innerligt och varmt
så levande
mer än du vet.