Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Självbestraffning

När ångesten slår sina klor om mitt bröst
och tårarna bildar svarta kontinenter på kudden

När minnen svider som brännblåsor i mitt huvud
och hjärtat är mer kallt än varmt

När svek och lögner är för tungt för min kropp att bära
och självhatet den enda bekräftelse jag kan finna


Då tänker jag på dig och allt blir bara värre




Fri vers av Astrantia
Läst 246 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2019-01-11 22:17



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Starkt och hiskeligt..men på ett utsökt sätt..
2019-01-18

    ej medlem längre
Mmm...känner igen känslan och jobbar hårt för att tro och känna något annat.
2019-01-12

  Astrantia
Cunamano,
Om inte, så känns det åtminstone ofta så..
2019-01-12

    ej medlem längre
I en djup igenkänning tackar jag för din dikt och bjuder diktjaget en tankenöt. Är det verklogen EN människa som orkar bära alltet?
2019-01-11

  S~A •••
Wow
2019-01-11
  > Nästa text
< Föregående

Astrantia
Astrantia