Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

EN SKITIG FASAD

 

Hur kunde jag leva

alltid vara rädd

 

på ensam liten ö

omgärdad av murar

 

inget fick läcka ut

 

det onda gömdes

nogsamt under ytan

 

vännerna fick inte veta

 

familjens fasad

skulle vara ren

 

fast den var skitig

 

mötte en granne

från barndomen

 

som prisade mammas

kåserier i tidningen

 

de innehöll mest lögner

en skapad rolig fasad

 

som dolde helvetet

familjen levde i

 

men det berättade jag inte




Fri vers av Elisabeth Nilsson VIP
Läst 266 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2019-01-15 18:21



Bookmark and Share


  ULJO
Visa utåt var insidan inte förmår. Tyvärr vanligt. "familjens fasad skulle vara ren fast den var skitig"

2019-01-16

  Anya VIP
Det där med att hålla en fasad känner jag igen. Du skriver så bra om det. Berörande skrivet och det med grannen levandegör.
2019-01-16

  M.Eta
Tyvärr delas nog detta dilemma av många familjer. Borde komma ut i verkligheten tidigare för alla parters skull. Bra berättat.
2019-01-16

  Niliboy
Huga ligen ä huvva, men det är gott att få lätta lite på trycket!
2019-01-16

  Feliaxel VIP
Tyvärr mångas verklighet att leva bakom en fasad
2019-01-16

    ej medlem längre
Svår sits, då som nu
men oerhört bra att ta upp
för det är en i längden
ohållbar strategi
Se bara hur världen ser ut
och fungerar
eller rättare sagt
inte fungerar...
2019-01-15

  Solstrale VIP
Tvångslojalitet... Barn med emotionell tvångströja föräldrarna satt på dem... Fruktansvärt att växa upp så... Bra att ta upp! Starkt och modigt!
2019-01-15

  Poeten Salvador VIP
Sådana är nog barnen
2019-01-15

    Sefarge VIP
Bra skrivet om Potemkin
Kulisser av olika de slag
Vi alla bär med oss
genom livet?
2019-01-15
  > Nästa text
< Föregående

Elisabeth Nilsson VIP