Jag är noll men inte ingenting
utan matematiskt mängden
av mängden av alla tomma mängder.

Noll som ligger före ettan och resten av talsystemet.
Noll som vilopunkten i de binära strängarna.
Det nödvändiga tomrummet som dock existerar.

Den osynliga närvaron.
Tystnaden som musiken avtecknar sig mot.
Det vita papperet utan text.

Potentialiteten som rymmer allt.

Vibrererar med oändlig frekvens.

Finns i din icke-fantasi
som allt det du ignorerar, förtränger.

Den som påminner dig om
det du flyr från: din egen tomhet, avgrunden.

Ty jag är nollan som inleder oändligheten.
Den fasta punkten utan utsträckning
som markerar en position.

Jag är här nu.