Redan medlem?
Logga in
Meningen del II
slickade i mig sav nektar och blomdoft medan jag hoppade kring i mina träd
Lite som en ekorre faktiskt
som jag hade börjat kommunicera med, jag kallade den Ekkera.´ Sen kom en period när jag hade lärt mig äta små kex som jag liksom ekorrarna satt på huk och snurrade mellan tassarna. Vi fick dem av gårdens människor som ofta satt i sina trädgårdsstolar och såg på oss. Och vi på dom. Efter en tid av nektar och kex och ständigt trädklättrande hade jag blivit lite tung i gumpen Och hade nog även fått starkare ben. Så en dag klättrade jag ner och började utforska marken. Jag hoppade då oftast kring på den lindrigt skötta gräsmattan, drog katten i svansen och tävlade med grodorna i att ta mig upp och ner ur diket. Jag var lycklig helt enkelt. Och så kunde det ju ha fortsatt. Om inte detta hade hänt. För en dag kom jag fram till huset. Dörren var öppen och jag reste mig upp och tittade in. *
Prosa
(Kortnovell)
av
Ciralina eller Annmari Nyzell
Läst 191 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2019-03-01 22:54 |
Nästa text
Föregående Ciralina eller Annmari Nyzell |