"Gud" tror på mig när jag är ateist
och gläder sig att ge mig tro till sist.

"Gud" ger sig tid när tankens lagar styr
och går bredvid när tvivlets stormar gnyr.

"Gud" stannar kvar om jag än överger,
liksom en far till barnets hjärta ber.

"Gud" har en tro på mig som lever här.
Liksom en bro till himmelen den bär.

"Gud" tvivlar på att jag är ateist.
Det blir ju så, att jag får tro till sist